Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia..

Tidigare studier har påvisat att en elevs diagnos inte alltid får den betydelse som förväntas och diagnosen används därför inte som vägledning i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien är därför att belysa rektorers uppfattningar om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet. Följande frågor ställdes för att kunna besvara studiens syfte; Vilka uppfattningar har rektor om att använda diagnosen som vägledning i pedagogisk verksamhet? Hur uppfattar rektor sitt ansvar för elever med diagnos? Vilka möjligheter och begränsningar finns i samarbete och kommunikation runt elever med diagnos? Teoretisk utgångspunkt har varit ramfaktorteorin. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i tre kommuner.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under Rektors Ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan.

I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av Rektors Ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de arbetslag som valde att delta.

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Genom Avtal 2000 ändrades lönesystemet för lärare så att de som sista grupp på tjänstemannasidan fick individuella löner. Rektors nya roll som lönesättare av lärares prestationer ställer många ledarskapsfrågor på sin spets: rektors närhet och legitimitet, möjligheterna att hålla sig informerad om vad som sker på skolan och inte minst rektors kommunikativa förmågor. Min magisteruppsats är en av de första på Lärarutbildningen inom ämnet utbildningsvetenskap med inriktning mot utbildningsledarskap. Den bygger dels på en intervjuundersökning där rektorer och lärare fått svara på frågor om hur de upplevt de första årens erfarenheter av ett individuellt prestationslönesystem, dels på en bred teorigenomgång. Intervjusvaren ger ingångar i teoretiska resonemang med koppling till flera olika beteende- och samhällsvetenskaper liksom till moralfilosofi.

Syftet med studien var att undersöka huruvida det fanns en relation mellan kvalitetsredovisningarnas resultat och rektors pedagogiska ledarskap. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer som metod och analyserade intervjuerna i tre steg genom att använda en modell "Lärstegen" som raster för att söka finna vilken nivå rektor låg i sin reflektion över kvalitetsredovisningar och det pedagogiska ledarskapet. Därefter sökte jag i min analys relationer mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet genom att använda en ledarskapsmodell över pedagogiskt ledarskap, för att sedan, som sista steg, tolka resultatet utifrån de utsagor rektor lämnat och söka efter utsagor som påvisar att rektors reflektion över det egna ledarskapet har lett till någon form av handling i, eller efter, kvalitetsredovisningarna. Mitt resultat visar att det finns en relation mellan kvalitetsredovisningarna och det pedagogiska ledarskapet hos de rektorer som ligger på den femte och högsta av de nivåer som finns i " Lärstegen", samt att relationen saknas på de två lägre förekommande nivåerna..

I denna studie undersöks via intervjuer huruvida en grupp pedagogiska ledare i form av rektorer och skolchefer ser på rektors ledarskap i och med införandet av skollag 2010:800. I bakgrunden sammanfattas rektorsrollen och skolans förändringar ur ett historiskt perspektiv. Bakgrunden belyser även mer sentida skolreformer där övergången från ett statligt till ett kommunalt huvudmannaskap samt övergången till den mål- och resultatstyrda skolan står i fokus. I bakgrunden jämförs dessutom skollag 1985:800 och skollag 2010:800. I jämförelsen kan konstateras att Rektors Ansvar kraftigt har utökats på en mängd områden, särskilt vad gäller elevs rätt till att nå kunskapsmålen. Som analysverktyg i studien används Torodd Strands modell för idealtypiska ledarstilar. Med detta verktyg visar denna studie att rektorer framhåller att deras arbete har formaliserats och att rektorerna fokuserar på den interna organisationen i större utsträckning än tidigare i och med införandet av skollag 2010:800.

Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där Rektors Ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen.

Syftet med detta arbete är att få mer kunskap om vad det innebär att få växa upp i våldets närhet, vilka konsekvenser det kan föra med sig samt vilka insatser som är lämpliga från skolan. Arbetet ger översikt över tidigare forskning Genom att intervjua personal som arbetar med barn, vill jag synliggöra barnens förhållanden och vilka effekter våldet kan ha. Skolan ska ta ansvar för barnet och de förhållande som råder där. Hur barn ska bemötas, som lever med relationsvåld i familjen, är upp till den enskilde pedagogen. Bra handledning från specialpedagog och rektors stöd behövs för att försäkra barnet en så fungerande tillvaro som möjligt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares och rektors uppfattningar om att låta elever delta i planering av undervisning. Samt att diskutera vad det kan bero på att målet med att göra elever delaktiga i planering av undervisning inte uppfylls i enlighet med skolans styrdokument. Min förhoppning är att mitt arbete ska kunna fungera som underlag för vidare diskussioner inom skolan i syfte att göra eleverna mer delaktiga.   Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod där jag genomfört intervjuer med fyra lärare och en rektor på en och samma skola.    I mitt examensarbete kommer jag fram till att det beror främst på fyra orsaker, brist på diskussion om begreppen delaktighet och inflytande, brist på diskussion gällande begreppen demokrati och makt, att skolans kunskaps- och demokratiuppdrag hanteras fristående från varandra och att det beror på lärares och rektors egna inställningar, uppfattningar och kompetens..

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare.

Vår studie är gjord i syfte att belysa åtta pedagogers syn på den lokala elevhälsan. Vi undersöker också vilka förväntningar pedagogerna har på elevhälsan då de söker stöd för ett elevärende, hur samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna ser ut samt hur återkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera på hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhälsan och hur de ser på rektors betydelse för det elevvårdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnå studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhälsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram några viktiga teorier såsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptäckandet av och arbetet med elever i behov av särskilt stöd fungerar på två utvalda skolor. Vem är ansvarig för att elever i behov av särskilt stöd får den hjälp de behöver för att nå målen? En vinkling som tas med är lärarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillämpas i praktiken. Tre klasslärare och en speciallärare på två olika skolor har därför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ser ut på deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. Då det numera i skollagen står om en ny form av stödinsatser, under benämningen extra anpassningar, tas lärarnas uppfattningar kring detta upp.

Studiens syfte var att undersöka rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen samt hur de tar ansvar för arbetet med dessa. Syftet var också att studera hur de omdömen som lärare skriver ser ut i praktiken avseende innehåll, för att se hur omdömena överensstämmer med rektorernas uppfattningar.I detta arbete har vår utgångspunkt varit de skrivningar i läroplanen (Lpo 94) och de allmänna råden (Skolverket, 2008) som uttrycker något om Rektors Ansvar samt elevers lärande- och kunskapsutveckling. För att få svar på våra frågor har vi intervjuat tio rektorer som tillsammans representerar grundskolans alla stadier samt studerat innehållet i 1245 skriftliga omdömen. Studien genomfördes i en mellanstor svensk kommun.Resultatet visar att rektorerna i huvudsak är positiva till skriftliga omdömen men att de är kritiska till det stöd de fått för implementering. Ett skäl till att rektorerna är positiva är de pedagogiska diskussioner som reformen medfört.